Läkarstudent

Livet är hårt på T8, speciellt om man pendlar. Standardtid för att gå upp är tydligen 5.50. Och hem kommer man inte förrän tidigast 17. Sen när man kommer hem astrött ska man hinna med hela livet också, dvs laga mat, tvätta, städa, fixa saker. Jag har 5 odiskade glas i mitt rum... Och högar med papper, högar med rena kläder och högar med smutsiga kläder, står inte ut längre typ men måste verkligen lägga dagens sista timmar på att plugga! För plugga finns det mycket ont om tid för. Och ännu mindre tid för att träna eller träffa kompisar. Fast minst tid för att plugga, för det får jag nog av i skolan så det prioriteras stadigt bort på kvällarna. Fast rätt ofta får jag så dåligt samvete, för vad ska det bli för läkare av mig om jag inte pluggar tillräckligt? Och så har man typ 3 böcker och ett kompendium man ska läsa på två veckor. Och hela helgen upptagen med spelhelg med orkestern. Ibland får jag dåligt samvete också för att jag inte tränar lika mycket som jag skulle vilja och må bäst av, men å andra sidan cyklar jag 6 km varje jäkla dag, varav 3 av dessa är i stadig uppförsbacke och allt som oftast rätt hård motvind. Så jag ska nog vara lite mer förlåtande mot mig själv. Jag går trots allt det som alla under hela min tid som läkarstudent varnat mig är den tuffaste, jobbigaste och stressigaste terminen. Tydligen ska den vara den roligaste också (beror ju iofs på vadan gillar) men jag blir så förblindad av stress och sömnbrist så jag har svårt att njuta och ha kul. Jaja, ska försöka lägga mig halv tio, typ.